2025-11-02 07:00:00
Sandöns ljus leder sjöfarare

Foto:Johan Bjurer
Sandön, med sin strategiska position längst ut i skärgården nära öppet hav i alla väderstreck, har i århundraden varit en replipunkt för sjötrafiken till och från Stockholm.
Sandhamn på Sandön ligger cirka 7 landmil från Nybrokajen i Stockholm. Ön var en av de första öarna i skärgården med regelbunden båttrafik.
För 200 år sedan fanns inga fyrar utanför Sandhamn. Lotsar och skeppare styrde efter den tidens sjömärken som exempelvis båken på Grönskär eller kumlet på Korsö. Vid inloppet mot Sandhamns står fyrhuset intill det gamla lotshuset.
Mer ordnade former för navigation i området påbörjades 1869 när ”Förvaltningen för sjöärenden” föreslog att två ledfyrar skulle byggas vid inloppet mot ön.
1870 byggdes Sandhamns fyrhus som kallades för ”den inre fyren”, ritad av arkitekt G E Höjer. Anläggningen är en kombinerad bostad och fyr målad i grönt med en fyrlykta på framsidan av norra långsidan. Lyktan bestod av två paraboliska speglar med en envekig fotogenlampa. 1882 höjdes byggnaden med en våning och balkonger och fönster byggdes på tornets nordöstra fasad. Byggnaden har en gjuten sockel av huggen granit. Väggarna är klädda med gul locklistpanel.
1882 byggdes ett fristående järntorn 22 fot högt, drygt 50 meter från huvudbyggnaden, också den försedd med en fyrlykta och kallades för den yttre fyren. Lyktan hade en mindre spegelapparat, en så kallad ”sideralskensapparat”.
Ett ”sideralsken” är fyrljus som lyser med hjälp av en sideralspegel. (Se bild.) Namnet härstammar från latinets ”sidus” som betyder stjärna och den uppfanns av fransmannen BordierMarcet år 1809. Tekniken har en horisontellt roterad parabol som ger en ljusskiva som lyser lika starkt horisontlinjen runt. Ljusskivan består av två stillastående och lika delar; en krökt övre och en undre spegelyta. I gapet mellan dem placeras ljuskällan, vanligen i form av en oljelampa eller fotogenlampa.
Den inre- och yttre fyren fungerade som överensfyrar för de fartyg som gick in mot fyrplatsen från Östersjön och gick fria från grund till den yttre ankarplatsen.
1882 ersattes dessa av en bifyr på bostadshuset i ett tillbyggt torn med ljuset riktat västerut och en huvudfyr med ljuset riktat österut. Bifyren utrustades med spegelapparaten från den yttre fyren, men med en dubbel parabolisk spegel och envekig fotogenlampa. 1884 monterades här en 50 cm paraboliskt spegel (från Djurstens fyrplats). 1877 höjdes fyrlyktan på huset upp och placerades på utsidan av ett mindre torn. Huvudfyren utrustades med en dioptrisk trumlins med en katoptrisk spegel med en trevekig fotogenlampa och klippapparat med persienner. Samtidigt byggdes bostadshuset ut. För belysning av farleden västerut monterades en mindre spegelapparat. År 1902 utrustades fyren med luxljus och elektrifierades 1930 med en 500W lampa med AGA gasreserv. 1939 ersattes persiennapparaten med en elektrisk klippapparat. 1951 målades fyren och huset gult och på 1960-talet förlängdes det. 1929 drogs bifyren in och ersattes av en sektor med oförstärkt ljus på huvudfyren, men denna monterades bort 1939. 1951 monterades en sjätte ordningens elektrisk fyr, benämnd Sandhamnssundet. Omkring 1960 förlängdes lots- och fyrhuset cirka tre meter. Nuvarande optik är i 4:e ordningen en dioptrisk trumlins med en 120V glödlampa som har elklipp och drivs med en elkabel från land med reservkraft från en dieselmotor.
Inlägget Sandöns ljus leder sjöfarare dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården


