2025-01-16 07:00:00
Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas
Foto:Ylva Bergman
I förra veckan samlades öbor i Österåker för ett öppet informationsmöte om skärgårdstrafikens framtid på kort och lång sikt. Sjötrafikutredningen, utvecklingen av Åsättra som replipunkt och året-runt-trafik mellan Åsättra och Brottö var några av frågorna som lyftes.
Mötet som arrangerades av Trafikgruppen i Österåkers skärgård, TÖS, var välbesökt med ett femtiotal deltagare såväl digitalt som på plats på Lurkan på Ingmarsö.
Michaela Haga (C), tillförordnad skärgårdsregionråd samt ordförande i sjötrafikutskottet, redogjorde först för den sjötrafikutredning som nyligen beslutats. Utredningen har en planeringshorisont fram till 2052, och består av två delar, där den första tittar på hur trafiken ska organiseras kring kärnöar och replipunkter.
– Vi har säsongstopparna som behöver hanteras, men vi vill också säkra året-runt-trafiken till fast- och deltidsboende. Vår ambition politiskt är att kunna både stärka turtätheten och förlänga trafikdygnet framöver, sa Michaela Haga.
Den andra delen handlar om vilket tonnage som framtidens trafik kräver, och hur stor del av det som regionen själva ska äga.
– Inriktningen är ungefär 40 procent, en ökning av andelen. Oavsett om det blir nya fartyg, eller konvertering eller livstidsförlängning av befintliga fartyg så är det flera miljarder som måste in i vår investeringsplan framåt.
Just nu pågår en så kallad åtgärdsvalsstudie inför regionens investeringsprocess, där man valt att prioritera laddinfrastrukturen och skärgårdsfartygen. Michaela Haga ser som sin främsta uppgift att säkra att pengarna nu verkligen kommer in i investeringsplanen.
– Jag har hittat dokument sen decennier tillbaka om att köpa in fartyg, som sen lagts i någon byrålåda. Jag kommer kämpa för att vi verkligen ska lägga pengar på sjötrafiken nu och att det inte bara flyttas fram.
Men några större konkreta förändringar i trafiken blir det inte ännu. Först 2028, när flera av de stora skärgårdsavtalen går ut och ska upphandlas på nytt, kan regionen kravställa kring allt från tillgänglighet och turtäthet till nya drivlinor.
Från Österåkers kommun deltog skärgårds- och näringslivsutvecklare Erik Josephson samt trafikstrateg Anders Wahlström. Vad gäller replipunkten Åsättra berättade Anders Wahlström om de utmaningar man har i att kommunen själv inte äger någon mark och att många olika aktörer samsas om ytan.
– Det är stökigt med ansvarsfrågan och vi ser behov av fortsatta utredningar där vi tar ett helhetsgrepp. Bland annat behöver vi titta på att separera gods- och persontrafiken.
Vägen ner till Åsättra, som ägs av Trafikverket och idag är undermålig, har kvalat in som ett av femton objekt från hela regionen i en första sortering till länsplanen.Det kan innebära antingen en upprustning av vägen eller en helt ny väg. Tidplanen för det ligger dock långt in i framtiden, även om ett positivt beslut skulle fattas.
– Om det handlar om att rusta upp till minimistandard kan det ske mer skyndsamt, men är det en ny väg så är det mer pengar det handlar om, och den ska fajtas med andra investeringar i hela regionen. Kommer den med i kommande länsplan som beslutas 2026 så gäller finansieringen i tolv år. Om inte så lyfts den till nästa länsplan om fyra år, då får man hoppas på nytt.
Stefan Ljungberg från TÖS-gruppen undrade om tanken kring replipunkterna framöver. Ska de kanalisera de flesta behov, inklusive godstrafik? I så fall, kommer de nya båtarna anpassas för att utföra fler tjänster än bara passagerartrafik?
– Kanske inte alla, men i alla fall de isgående och de som är tänkt att gå året runt, svarade Michaela Haga, men påpekade samtidigt att det är en större logistikkedja som måste fungera kring godshanteringen.
Regionen har tagit ett samordningssansvar kring replipunkterna, men alla kommer inte att kunna följa samma mall, eftersom det finns olika ägarstrukturer, ambitionsnivåer och prioriteringar runt om i skärgården.
– Dit kommer vi inte, även om det vore önskvärt. Men kan vi identifiera hur vi kan lyfta replipunkter i hela länet kan vi på ett samordnat sätt söka EU-medel, till exempel ur ett beredskapshänseende.
Bättre möjligheter att ta bagage på bussarna, utökad anropsstyrd trafik för öar som Edö, möjlighet till statligt transportstöd, en mer flexibel vinterturlista utifrån isläget och de nya taxorna för bland annat matkassar var andra frågor som diskuterades.
En fråga kom upp gällande långlinjerna från Strömkajen, som många har uppfattat kommer att försvinna framöver till förmån för mer trafik från replipunkterna.
– Det verkar gå någon djungeltrumma, men vi har inte sagt att något ska förändras där. Men det är såklart ett pussel att lägga och ett tonnage som inte är oändligt. Trafiken från Strömkajen kommer fortfarande att gå, men vi behöver balansera om det är motiverat med en femtimmarstur i november om det sitter två personer på båten, svarade Michaela Haga.
Ett annat önskemål som lyftes var att få året-runt-trafik mellan norra Brottö och Åsättra.
– Vi har idag svårt att ta oss in till huvudorten i Österåker. Vi är hänvisade att åka via Boda, men många bor norr om stan. Det är fyra kilometer att gå till Ingmarsö norra brygga, sa Maria Lidström, ordförande i Lammuddens tomtförening som erbjuder Lammuddens brygga som en möjlig anropsbrygga för linje 10 – dock med förbehåll att det inte blir för stora kostnader eller att den befintliga trafiken från södra bryggan äventyras.
Michaela Haga svarade att detta önskemål redan finns på regionens bord och är troligtvis görbart, men att man inväntat en grön flagg från Brottöborna kring bryggan. Samtidigt måste en eventuell anropsstyrd utökning av linjen synkas med busstrafiken.
Inlägget Så ska Österåkers sjötrafik utvecklas dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
