2025-02-04 15:23:00
Stor uppslutning kring skolprotest
Foto:Ylva Bergman
Med facklor, skyltar och banderoller slöt igår kväll ett hundratal Österåkersbor upp i en demonstration utanför Alceahuset för att uttrycka sitt missnöje med kommunens hantering av skolfrågan på landsbygden.
Bakgrunden är den senaste tidens turbulens kring förslaget att lägga ner högstadiet på Ljusterö och mellanstadierna på Roslags-Kulla skola och Röllingbyskolan. I ett bredare perspektiv handlar frågan även om att kommunens skärgård och landsbygd länge underprioriterats.
– Det är fantastiskt att så många har kommit hit. Det har gått tre veckor sedan vi fick beskedet och här står vi idag. För även om förslaget drogs tillbaka så är känslan av otrygghet kvar. Förtroendet är lika med noll, säger Karolina Wägerth, förälder till barn i Roslags-Kulla skola och en av de drivande i proteströrelsen.
Även ett tiotal Ingmarsöbor hade tagit sig in till Åkersberga för att vara med på demonstrationen.
– Det påverkar hela vår framtid, om vi ska kunna bo kvar i skärgården, säger Fanny Thenstedt Åkerström.
David Eriksson med dottern Joline.
Ljusteröbon David Eriksson är pappa, egenföretagare och sitter i styrelsen i Ljusterö företagarförening. Han instämmer.
– Har vi inte skolan så har vi ingenting. Jag kan inte få tag i anställda om de inte kan bo på ön. Hela företagarföreningen är väldigt angelägna i den här frågan.
Han är kritisk till hela hanteringen av frågan.
– Hela styret verkar ganska skevt, när de på bara tre dagar väljer att ta tillbaka förslaget efter att folket sagt sitt. Då har man inte fattat ett beslut på bra grunder från början. Men det här gäller inte bara skolan, det är hela skärgården. Så mycket saker som vi får fixa själva. Vi känner oss ganska bortglömda.
Flera politiker kom ut och mötte invånarna inför demonstrationen, bland annat kommunstyrelsens ordförande, Michaela Fletcher (M), som mottog en lista med namnunderskrifter.
Skolfrågan är en gnista som tänt en krutdurk av missnöje bland skärgårdsborna, som känner sig bortprioriterade. Vad vill du säga till dem?
– Det är synd! Jag hör vad som sägs. Jag tror att vi har många missförstånd, men upplevelsen är deras upplevelse.
Vad är det för missförstånd?
– Jag tror att man upplever att man inte får lika mycket till sina respektive öar som man upplever att invånarna i centralorten får. Men tittar man på de utbetalningar till Ingmarsö och nu också Ljusterö som vi gjort så är det långt mycket mer per invånare där, med hänvisning till att de är många färre.
Vad tänker du om dagens demonstration?
– Jättebra. Jag är glad att man engagerar sig. Jag önskar att människor kunde engagera sig politiskt också, för att få en förståelse av hur komplex den här världen är. Det blir inte lättare.
Michaela Fletcher (M) förklarar tanken bakom kommunens skolpolitik för Maximilian Ljungberg, Emelie Claeson och Maja Claeson.
Michaela Fletcher pratade även med ett antal elever på Ljusterö skola, om bland annat deras oro för långa restider, och för deras lärare som de befarar kan stå utan jobb.
– Nej, de är anställda av kommunen, de får andra jobb. Men nu drar vi ju tillbaka förslaget och tittar på rätt steg fram, lugnade Michaela Fletcher.
Fick ni svar på era frågor?
– Ja, hyfsat! Man fick ju svar på det mesta, tyckte Maja Claeson, som går i sjuan.
Känner ni er oroliga?
– Nej, inte jag, jag går i gymnasiet. Men jag känner mig orolig för min lillasyster, att hon ska behöva åka så långt, sa Emelie Claeson.
Hampe Klein (M), utbildningsnämndens ordförande, mötte också demonstranterna.
Hur ser du på de senaste veckornas uppror?
– Det är väldigt beklagligt att det blev på det viset. Vi hade ett beslutsförslag som kommunicerades med personal, vårdnadshavare och elever. Sedan hade vi inte längre en majoritet för förslaget. Det hade varit bättre om vi hade haft en klar bild från början om hur majoritetsläget var. Det är jättetråkigt att det blir den här dialogen med berörda om ett förslag som sen dras tillbaka.
Hade du själv kunnat göra något annorlunda, till exempel med förankringen?
– Det här var ju ett förslag som fokuserar på att säkra kvalitet i utbildning och möta den minskade befolkningsökningen. Anledningen till att vi inte gick ut på bredden var att vi ville ha ett beslut i utbildningsnämnden som skulle kunna kommuniceras med personalen och vårdnadshavare. Vi hade facklig samverkan och i nämnden var alla överens om att man skulle ge skolledningen en chans att kommunicera det här först.
Vad händer med förslaget nu?
– Nu ska vi hitta ett långsiktigt förslag som har bred förankring. Vi är öppna för att titta på fler olika lösningar för att få ordning på det här.
Isa Wiman (C) är gruppledare för Centerpartiet, som med sitt besked om att man inte skulle rösta för förslaget slutligen var avgörande för att det drogs tillbaka.
– Vi står fast på samma spår som i vår skriftliga kommentar. Det här var inget vi kunde ställa oss bakom. Framåt så tänker vi en konstruktiv lösning.
Finns det några röda linjer för er? Är nedläggningen av de här årskurserna förhandlingsbart?
– Där har vi varit väldigt tydliga. Nej, det är inget alternativ. Det måste till en annan lösning.
Karolina Wägerth var inte speciellt imponerad av politikernas svar.
– Det var ganska mycket ickesvar. Det känns som att de tycker att det var olyckligt att beslutet drogs tillbaka så sent i processen, men processen var ju otroligt kort. Det blir ett skämt när man pratar om långsiktighet. De hävdar att de ser till elevernas rätt till en god utbildning, och problematiserar att Ljusterö har brist på legitimerade lärare. Det är att skylla ifrån sig. Vad kan vi göra för att ta omhand existerande skolor, göra dem till attraktiva arbetsplatser? Det finns så många andra saker man kan dra i för att ge eleverna en god utbildning, som inte är att stänga.
Hur går ni vidare med detta nu?
– För min del är det här startskottet. Nu ska jag hem och vabba min dotter, och kommer nog vara rätt apatisk imorgon. Sen ska jag börja läsa och sätta mig in i allt det här – allt från underlag till tjänsteutlåtandet, matematiken, hur de ska göra med underskottet, befolkningsprognoserna som svängt så radikalt. Vi kommer att gräva vidare.
*****
FLER BILDER FRÅN DEMONSTRATIONEN:
Hampus går i Ljusterö skola.
Vad tycker du om förslaget att lägga ner högstadiet?
– Dåligt! Jag har gått där hela mitt liv och vill fortsätta där.
Vad gillar du med skolan?
– Allt!
Nova och Joline.
Michaela Fletcher mötte kommuninvånarna, här i dialog med Linnea Selinder.
Elvira Selinder på livets första demonstration.
Miljöpartiets Viktoria Köppä och Sigrid Walve var på plats.
– Under lång tid har man satsat för dåligt på skolan, och gradvis sänkt den kommunala skolan med eftersatta lokaler och låg lärartäthet, säger Sigrid Walve.
– Det är bra att diskussionen nu kommer upp kring vår låga skatt och vilka konsekvenser den får, när vi inte kan nå de mål vi själva satt upp och klara våra verksamheter, säger Viktoria Köppä.
Vad vill ni göra?
– MP ville höja skatten ganska rejält, men trots det skulle vi fortfarande ligga bland de lägsta i Sverige. Då vill vi satsa på välfärden: skolan med lokaler och resurser, äldreomsorgen och de allmänna intressena vad gäller naturvärden. Vi är i grunden för valfrihet, men då pratar vi snarare föräldrakooperativ och liknande, inte de stora vinstdrivande koncernerna.
Lea, Ellie, Isabella och Jack gjorde sina röster hörda.
SVT var på plats och gjorde ett inslag.
10-åriga Michelle Wenger höll ett bejublat tal.
– När jag fick reda på det här kom det bara sådär, inga förvarningar. Jag var så ledsen och arg och orolig att jag inte skulle kunna vara med mina kompisar längre. Vi fick inte ens veta varför Röllingby skulle stänga ner. Jag tänkte på det hela tiden och hade svårt att sova. Jag är så glad att Röllingby inte ska läggas ner, och vill tacka alla er för all hjälp. Speciellt min pappa, för han var vaken dag och natt och jobbade. Tack till alla!
Inför Kommunfullmäktiges möte senare på kvällen åt ledamöterna middag på Bistro Fusion på Alceahuset. Demonstranterna passade på att förmedla sina budskap tydligt.
Inlägget Stor uppslutning kring skolprotest dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
Platsen där Björn Meijer ska skicka upp drönaren ligger intill en åker där man odlar vall sommartid. Han har tillstånd att flyga drönare enligt öppen kategori, vilket bland annat innebär att drönaren inte får väga mer än 25 kilo, aldrig får flyga högre än 120 meter över marken och hela tiden måste vara synlig. Det går därför att täcka mycket större områden om man befinner sig i ett öppet landskap. Med ett ettrigt vinande ljud sticker drönaren iväg högt upp i luften. Den åker sedan iväg en kort sträcka och ligger stilla och hovrar.
Fler vita prickar syns och snabbt har han upptäckt ett antal rådjur i området innan det är dags att byta batterier. Nästa vända får vi syn på ännu fler rådjur, men när solen plötsligt tittar fram mellan molnen blir det genast svårare. Solljuset värmer snabbt upp trädstammar som dyker upp som långsmala vita streck på skärmen.
Drönare har visat sig vara ett utmärkt redskap inte bara för inventering av vilt. Björn Meijer använder den exempelvis även vid inventering av viltskador, för att projektera staket och för efterbevakning av skogsbränder.
Vore inte drönare ett väldigt bra hjälpmedel vid jakt?
