2025-11-30 07:00:00

Inga hinder för omstritt husbygge på Muskö

Foto:Ylva Bergman

På Muskö pågår ett uppmärksammat husbygge. Men här är det inte fråga om något fusk med bygglov eller strandskyddsdispens. På pappret är det inga konstigheter – men hur lämpligt är det att en rysk medborgare får bygga ett stort sommarhus ett stenkast ifrån en av Sveriges viktigaste försvarsanläggningar? Och varför går det inte att göra något åt?

En rejäl träbro kopplar samman udden Bergholmen, den sydligaste spetsen på Muskö, med sommarstugeområdet Guldboda. Från uddens höjd kan man se ut över inloppet till Musköbasen, en av landets mest strategiska försvarsanläggningar med en yta stor som Gamla stan insprängd i berget. Här är bland annat ledningen för den svenska marinen, Marinstaben, lokaliserad sedan 2019. 

När Skärgården besöker platsen hänger grå moln tunga över ön. Det är stilla och öde i området, men från ett inhägnat område på udden där ett stort vitt tält står draperat över höga byggnadsställningar strömmar ösig musik. I skogen runtom sitter skyltar som avvisar obehöriga från byggarbetsplatsen. En arbetsledare kommer ut och möter oss men vill inte svara på några frågor och är märkbart irriterad över att vi är här. Vi är inte de första; några dagar tidigare har Expressen gjort besök och det har även tidningen Fokus som i ett långt och utförligt reportage belyst bygget.

Saken väckte uppmärksamhet redan 2017, då fastigheten köptes – kontant och utan lån – för 18 miljoner kronor av Tatiana Sazonova, vars inkomst inte står i proportion till köpet. Sazonova invandrade till Sverige på 90-talet och blev svensk medborgare 2003. Året efter gifte hon sig med den ryske affärsmannen Stanislav Aleshchenko. I Ryssland har han haft affärsintressen kopplade till statliga kärnkraftsbolaget Rosatom och företag med kopplingar till landets kärnvapenindustri. Han har utretts av Skatteverket för att ha dolt inkomster på 700 miljoner kronor, bland annat kopplade till bolagsstrukturer i Panama. Utredningen resulterade i en restskatt på 224 miljoner kronor, vilket han betalade kontant efter att Kronofogden frusit tillgångar till ett värde av 96 miljoner, däribland fastigheten på Muskö. 

Klartecken till bygget av huset gavs 2023. Men först efter att skulden reglerats har nu spaden satts i marken. Huset, som ska bli 600 kvadratmeter stort och byggas i glas och betong, ligger till hälften under marknivå. Bland annat utgörs, enligt bygglovet, nästan 100 kvadratmeter av en underjordisk verkstad. 

När vi når ägarinnan Tatiana Sazonova på telefon frågar vi om vi kan bli insläppta innanför byggtältet för att titta. Hon säger nej, men nämner att hon planerar att bjuda in de närboende framöver.

Kan du förstå oron som det här bygget väcker?

– Ja, jo, jag förstår det absolut.

Vi fortsätter att ställa frågor till Tatiana, bland annat om vad den underjordiska verkstaden är tänkt att användas till och hur hon har kunnat betala för tomt och hus med tanke på sin egen låga årsinkomst. Hon ber oss att skicka frågorna skriftligt. 

Hon svarar inte på dem, men meddelar i ett sms:

”Det positiva med det mediala intresset är att det öppnar upp vägar och skapar förhoppningsvis entusiasm hos intressenter inför min framtida försäljning av fastigheten. ”

Vi undrar vad hon menar med försäljning och när hon tänker att det ska ske, men får inte svar på det.

Samfällighetsföreningen i området bekymras över bygget, men framförallt ur ett störningsperspektiv. 

“Det är en för området ovanligt stor byggnation på en ö, utan en bro som tål tunga transporter. Av den anledningen har vi tagit hjälp av fackmän för att hjälpa oss att hantera eventuella skador, ökat slitage och störningar för våra medlemmar. Bygget kommer att pågå under flera år, så vägföreningen arbetar kontinuerligt vidare för att se om alla medlemmars intressen på ett så bra sätt som möjligt”, skriver Fredrik Arvas, ordförande i Guldbodasamfällighetsförening, i ett mejl. 

Säkerhetsaspekterna med tanke på det känsliga läget intill Musköbasen är inte en fråga för vägföreningen, skriver han vidare, och därför har man varit i kontakt med Marinstaben kring detta. “Deras svar påverkar inte vårt sätt att hantera frågan”.

Samtidigt påpekar Fredrik Arvas att Tatiana Sazonova är en blivande granne och medlem i vägföreningen.

– Vi tar inte ställning till henne som ett land. För oss är hon en person, säger han i telefon.

En bit bort träffar vi på ett par som är ute och går i området. De vill inte figurera med namn eller bild, men säger, apropå bygget:

– Vi gillar det inte! Det är obehagligt att det går att göra så här. Hur tänker Sverige egentligen? 

Och det är det som är kärnfrågan i allt detta. Det finns idag ingen laglig möjlighet att stoppa ryska medborgare från att bygga hus på säkerhetspolitiskt olämpliga ställen. 

Här skiljer sig Sverige från Finland, som redan under 2010-talet införde en striktare lagstiftning efter en rad uppmärksammade köp av ryska medborgare, bland annat en ögrupp utanför Åbo som visade sig ha anläggningar med potentiell militär användning. I dag kan Finland stoppa köp av säkerhetsskäl, och har också gjort det.

Sverige saknar motsvarande system, och ingen myndighet har fullständig överblick över hur många fastigheter som ägs av ryska medborgare. Bland annat eftersom nationalitet inte behöver uppges vid fastighetsköp. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har identifierat runt 250 fastigheter som ägs av ett 150-tal individer, men det verkliga antalet tros vara avsevärt högre. 

Kommunen har ingen juridisk möjlighet att stoppa bygglovsansökningar som ligger inom ramen för detaljplanen.

– Det är förfärligt. Jag tycker att det är senfärdigt att vi inte har en lagstiftning som kan stoppa sådana byggen, säger Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.

Beslutet, när det fattades 2023, väckte protester både bland allmänheten och oppositionen, som ville att det skulle rivas upp. 

– Det är helt oacceptabelt att Haninge kommun fattar beslut som kan hota rikets säkerhet, sa oppositionsrådet Carl Melin (S) till Expressen då.

Det hela gick så långt att en kommunal tjänsteman tvingades ha polisbeskydd under en tid, berättar Sven Gustafsson.

– Att det var kommunens egna förtroendevalda som piskade upp den här stämningen var oerhört oprofessionellt och det gjorde att det här tog en ganska abnorm vändning, säger han och fortsätter:

– Jag är inte heller för det bygglovet. Men, det här är myndighetsutövning och varken tjänstemän eller politiker har någon lust att bryta mot lagen. Då hade den här oligarken, eller hans fru då som på pappret äger huset, bara överklagat till länsstyrelsen och då hade de fått rätt.

Kan kommunen göra något alls i detta läge?

– Det är ju inte en kommunal fråga nu. Det är våra kära regeringsföreträdare som snabbt får ändra lagstiftningen. 

Vissa initiativ har tagits. En statlig utredning som färdigställdes i fjol föreslår en ny lag som ska ge staten möjlighet att stoppa utländska fastighetsköp nära militära och andra känsliga områden. Förslaget innebär att alla köp av personer utan EES-medborgarskap ska prövas. Men det hade sannolikt inte haft någon effekt i Musköfallet, eftersom begränsningen bara gäller personer som endast har medborgarskap utanför EES. Stanislav Aleshchenko har även ett cypriotiskt pass, vilket innebär att hans fastighetsköp inte ens skulle ha kunnat granskas. Man undantar även köp genom bodelning, arv eller testamente, vilket skulle tillåta överföring av ägandet inom äktenskap.

Det har kritiserats bland annat av SD:s riksdagsledamot Markus Wiechel som så sent som i förra veckan ställde en skriftlig fråga till försvarsminister Pål Jonson (M).

“Vad avser ministern att vidta för åtgärder inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att den föreslagna lagstiftningen genomförs utan de kritiserade kryphålen och effektivt förhindrar utländska fastighetsköp nära känsliga militära anläggningar?”, undrar Wiechel.

“Regeringen arbetar aktivt med flera lagstiftningsåtgärder för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet och för att hindra att verksamheter och egendom av betydelse för totalförsvaret hamnar i orätta händer”, svarar Pål Jonson, och hänvisar bland annat till ett annat lagförslag som ska ge länsstyrelserna rätt till förköp av en fastighet om det finns misstanke om att det är olämpliga aktörer som ligger bakom. 

Men det kräver att staten betalar marknadsvärde, något som få länsstyrelser har budget för. Det ligger inte heller inom länsstyrelsernas kompetens att bedöma, menar Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan med expertis inom hybridkrigföring, gråzonsproblematik och antagonistiska hot. 

– Det är ju en expertis som normalt säkerhetspolisen eller MUST sitter på, säger han. 

Skulle det däremot bli fråga om höjd beredskap eller krig är det en annan lagstiftning som kickar in.

– Då får vi mycket mer juridiska muskler för att ta tillbaka den här typen av fastigheter genom förfogandelagen. Den har vi på plats redan nu. 

Henrik Häggström berättar att den här sortens uppköp av fastigheter och företag från Rysslands sida blivit vanligare under de senaste tio åren.

– 2017 står general Gerasimov, hög chef i ryska försvarsmakten, i duman och lanserar en ny strategi som handlar om hybridkrigföring mot Nato. Där nämner han att om det blir krig med Nato så är bland annat Gävle hamn viktig att ta snabbt, för där finns infrastrukturen mot Trondheim och Narvik. Samma år köper/hyr turkiska Yilport, med kopplingar till ryska staten, containerhamnen i Gävle. 

Henrik Häggström nämner även fallet i Västerås där den ryskortodoxa kyrkan Moskvapatriarkatet, finansierad av ryska staten via Rosatom, nyligen byggt en kyrka invid Västerås flygplats – ett område som Försvarsmakten bedömt strategiskt viktigt.

På vilket sätt kan detta vara problematiskt?

– När den här typen av fastighetsuppköp sker nära militärstrategiskt viktiga anläggningar blir det förstås problematiskt i en tid när det säkerhetspolitiska läget har försämrats, av den enkla anledningen att närheten gör det möjligt att bedriva underrättelseverksamhet därifrån. Det går till exempel att följa marinens militära trafik. Det underlättar Rysslands militärstrategiska planering.

Han fortsätter: 

– Man ska ha klart för sig att det just nu pågår en kartläggning av kritisk infrastruktur, även i skärgården, på ett sätt vi inte har sett sedan kalla kriget. 

Henrik Häggström vill dock nyansera bilden av att Sverige agerar saktfärdigt i den här frågan.

– Det är klart att Finland i sammanhanget agerar mycket mer resolut. De har en lång gräns direkt mot Ryssland och har inte råd att göra fel. Vi är försiktigare och långsammare, men vår lagstiftningsprocess är samtidigt välförankrad i myndighetssverige för att säkerställa rättssäkerhet, vilket man ska se som positivt.

Han har märkt en tydlig förändring på både kommun-, region och statlig nivå i medvetenheten om säkerhetssituationen. 

– Det är en mobilisering som sker över hela landet. Det finns inte en kommun idag som inte har beredskapsplanering. Så var det inte för två-tre år sedan. Vi var naiva 2017, vill jag påstå. Men det är vi definitivt inte 2025.

Hur orolig är du just för huset på Muskö?

– Egentligen inte särskilt, eftersom det just nu antagligen är Sveriges mest uppmärksammade hus. Jag är betydligt mer bekymrad över alla ryskägda hus som vi inte känner till.

Text: Ylva Bergman, Stine Christophersen

Inlägget Inga hinder för omstritt husbygge på Muskö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Källa: Tidningen Skärgården