2025-07-13 07:00:00
Gemyt, gemenskap och en stark kärlek till gamla allmogebåtar
Foto:Ingrid Hedman
Varje sommar träffas båtfantaster från Sverige, Norge, Danmark och Finland i något av de nordiska länderna för att segla traditionella allmogebåtar och lära sig om lokal kustkultur. I år firar ”Vinden drar” 40-årsjubileum och denna gång hölls evenemanget på Arholma.
Vinden drar – orden är hämtade från en gammal åländsk folkvisa som handlar om en sjöman som seglar iväg och lovar att återvända med rikedomar till sin älskade. Och att namnet på det årliga evenemanget har sitt ursprung på just Åland har sina naturliga skäl. Det var här som Ålands Skötbåtsförening sommaren 1985 beslöt sig för att samla båtfolk med en passion för gamla bruksbåtar från hela Norden. Idag – fyrtio år senare – har många av båtarna som ligger förtöjda vid Ahlmansvikens brygga på Arholma just åländsk flagg.
En av dessa gamla allmogebåtar är en tröndersk vengbåt som heter Lynglimta. Fartyget ägs av Astrid Olhagen, den enda person som deltagit vid alla tillfällen i Vinden drar sedan evenemangets begynnelse och som under en av kvällarna höll en föreläsning om dess spännande historik. Själv har hon varit inbiten seglare sedan barnsben och har ett mångårigt intresse för allmogebåtar.
– Vinden drar anordnades första gången för att inspirera ungdomar till att vilja lära sig segla traditionella båtar. Och då tänkte man att man måste hämta in erfarenhet från resten av Norden, eftersom man visste att det fanns norrmän, svenskar och danskar som också höll på med det här. Vi seglade runt i en vecka i Ålands skärgård och det var väldigt trevligt och informativt. Det var tänkt att bara vara en engångsföreteelse, men efteråt var det några norrmän som träffades och sa ”det här måste vi ju göra om. Vi bjuder in alla en gång till, denna gång till Norge!”, säger Astrid Olhagen.
Och så blev det. Efter första årets succé kom evenemanget att bli en årlig sammankomst som alternerar mellan de nordiska länderna. Förutom att segla tillsammans bjuds deltagarna under veckan på ett fullspäckat program med olika föreläsningar och workshops som kretsar kring hantverk och båtkunskap, exempelvis knopskola och täljskola. Med anledning av jubileet har man i år också satt upp utställningen ”Vinden Drar 40 år – memorabilia och hågkomster” och planen är att även göra en utflykt till Sjöfartsmuseet i Älmsta. Precis som tidigare år anordnas också en speciell kvinnoseglats, kappsegling, barkbåtsrace och en landskamp – och dessutom får kropp och sinne lite njutning i form av dagliga yogapass och bastubad, musik och dans. 
Ett stenkast från bryggan råder febril aktivitet. Här har man byggt upp ett basläger för de olika workshopparna och varje morgon möts man för en gemensam grötfrukost och planerar dagen. På tältplatsen intill har de flesta deltagare, som inte sover i egna båtar, slagit läger. Under en presenning som skyddar mot det duggande regnet står långbord uppradade och en kvinna går runt och spelar dragspel och skapar en gemytlig stämning. Vid en av bänkarna sitter några kvinnor och virkar sittunderlag – så kallade muttamattor – och en stund senare hålls en workshop i tygtryck. Någon kilometer bort, i ett båthus nedanför Arholma båk, berättar båtbyggaren Madeleine om hur man mäter sin båt inför en samling nyfikna åhörare.
Catharina Perlmann och Hillevi Stråge är båda med i projektgruppen och har varit engagerade i Vinden drar under många år; Hillevi var bara åtta när hon första gången deltog tillsammans med sin pappa. Numera kommer hon hit varje år med sina egna barn som idag är elva och femton år. Den starka gemenskap som uppstår över generationsgränserna är någonting som hon tycker är särskilt fint med evenemanget.
– Många av deltagarna har jag vuxit upp med och träffat varje sommar. Vi är som en jättestor, extended family. Mina barn skulle aldrig missa Vinden drar, de tycker att det är jättekul. Och det är så många nya platser man får besöka som man aldrig hade åkt till annars och får lära sig om. Förra året var vi utanför Farsund i Sydnorge, det var otroligt vackert, som i Sagan om ringen, säger hon lyriskt.
Catharina Perlmann deltog första gången i Vinden drar år 2008 då hon blev meddragen av en kompis. Egentligen var hon på den tiden ingen stor seglingsfantast och tänkte först att evenemanget lät lite skumt, men efter det första besöket var hon fast.
– Det är underbart att vara här. Det är en fantastiskt härlig atmosfär med människor från olika länder som bidrar med kunskap och historier och det är väldigt lätt att komma in i gemenskapen. Och varje år kommer det nya deltagare som blivit inspirerade att komma hit av någon de känner.
Hillevi nickar.
– Ja, vi marknadsför ju egentligen inte evenemanget utan det sker organiskt, vilket jag tror är anledningen till att det blir så bra. Det är det som ger Vinden drar dess själ, säger hon.
Inlägget Gemyt, gemenskap och en stark kärlek till gamla allmogebåtar dök först upp på Tidningen Skärgården.
Källa: Tidningen Skärgården
