2026-02-12 07:00:00

Bottenkänning i skärgården

Foto:Jonas Hållén

Skärgårdsbor som inte kunnat lägga till vid sina bryggor eller hittat båten stående på botten. Indragna bryggor i linjetrafiken och grund som plötsligt dykt upp i havet.

De senaste veckorna varit omtumlande i skärgården med ett mycket lågt vattenstånd och snabb isläggning.

– Jag har aldrig sett så lågt vattenstånd här ute de femtio år jag bott här, säger till exempel Claes Kruckenberg på Aspö vid Nämdö.

Anngret Andersson på Tjockö utanför Räfsnäs berättar att hennes båt nästan står på botten vid bryggan.

– Jag är tvungen att knuffa ut den en bit innan jag kan sätta i gång propellern. Senast jag var inne i Räfsnäs var jag tvungen att ta passbåten för min båt går in under bryggan i hamnen.

Calle Bergsman på Orrön i Nämdöskärgården:

– Jag har varit här ute i sjuttio år och för första gången ser jag grundflaken mellan Ramskobben och Hamnskär sticka upp ovanför ytan.

Bertil Oskarsson på Muskö säger att Muskö kanal snart är torrlagd,

– Kanalen är 1,2 meter djup vid normalvatten. Vildsvinet som passerade i natt hade nog bottenkänning, berättade han i början av februari och tillade:

– Jag har aldrig sett så lågt vattenstånd fast jag bott här hela mitt liv.

Waxholmsbolaget har haft inställda turer till bryggor på grund av för lågt vattendjup. Det extrema lågvattnet gjorde till exempel att trafiken till och från Bromskär ställdes in större delen av förra veckan. Även Fejan, Hagede brygga på Harö, Gruvbryggan på Utö och Skälvik på Svartsö var indragna ”tills vidare”. Fler bryggor drogs in under helgen.

– En del av ångbåtsbryggorna byggdes för hundra år sedan och enbart landhöjningen har gjort vattnet runt dem en halv meter grundare, säger Daniel Lindefors, operativ chef på Blidösundsbolaget.

– När sedan vattenståndet sjunker kraftigt som nu blir det svårt för vissa båtar att lägga till. Det gäller särskilt vinterbåtarna, som generellt är mer djupgående än sommarbåtarna.

Det kan också bli problem med vattendjupet i smala sund eller vissa passager, vilket innebär att waxholmstrafiken måste välja andra vägar.

– Vi uppmanar allmänheten att vara lite extra uppmärksamma, eftersom att vi på några platser nu bryter isränna där vi normalt inte gör det, säger Daniel Lindefors.

Det låga vattenståndet beror främst på ett långvarigt högtryck över Sverige och Skandinavien, som har legat kvar under ett par veckor. Det har lett till att vatten successivt har tryckts ut ur Östersjön.

I början av januari låg vattenståndet vid Landsort Norra på cirka plus 35 centimeter (i RW, relativt medelvattenståndet). Helgen 7–8 februari hade nivån sjunkit till 58 centimeter vid Landsort Norra, enligt SMHI.

Sjöfartsverkets vind– och vattentjänst ViVa hade -62 centimeter vid Landsort måndagen 9 februari och -66 vid Stockholm Norvik.

Från norra delen av skärgården rapporterade öbor om vattenstånd närmare minus 65 centimeter i slutet av förra veckan.

Guillaume Vigouroux, oceanograf vid SMHI:

– I samband med högtrycket har vi även haft syd-ostliga vindar över Nordsjön, vilket gör att vattenståndet är lägre även där. Det gör att vatten lättare kan rinna ut ur Östersjön genom Bälten och Öresund.

Vattenståndet är lågt, men det är inte rekordlågt, enligt SMHI. I Stockholm har lägre nivåer uppmätts tidigare, med ett rekord på omkring −69 centimeter 12 mars 1972. I Oskarshamn var vattenståndet samma dag minus 82.

Nu räknar Guillaume Vigouroux med att vattenståndet ska stabilisera sig:

– När ett lågtryck sedan passerar över Skandinavien kan vi förvänta oss att vattenståndet stiger i Skagerrak och Kattegatt, vilket i sin tur leder till att vatten börjar rinna in i Östersjön igen.

FAKTA

Lågt vattenstånd inträffar då och då i Stockholms skärgård, men är relativt ovanligt. Sedan år 2000 har vi några tillfällen med nivåer kring eller under cirka -55 cm (RW) för Stockholms mätstation:

• 11–19 december 2002: omkring -64 till -66 cm

• 27 januari 2010: cirka -60 cm

• 22–28 mars 2013: omkring -55 till -58 cm

• 3 december 2014: cirka -55 cm

• Alla vattenståndsrörelser som sker över kortare tid än ett år är fullt jämförbara mellan olika stationer och år när de uttrycks relativt medelvattenståndet, det vill säga i RW. Är du till exempel intresserad av extremvärden eller olika år-till-år variationer är det vattenstånd i RW du ska använda.

• Rikets höjdsystem 2000, RH 2000, är Sveriges nationella höjdsystem som blev officiellt år 2005. När vattenståndet anges i RH 2000 kan du under lång tid se hur havsnivån sakta förändras jämfört med den fixa landpunkt som utgör nollnivån i systemet.

Källa: SMHI

Källa: Tidningen Skärgården